Ensam i min egen värld

Idag har jag känt mig så sjukt ledsen. Jag har tänkt för mycket på allt.
Det är som om jag gråter inombords. Jag har varit hemma hos mamma
sen igår. Och idag har jag bara vandrat omkring här och läst en bok.

Jag brukar knappt läsa böker... har bara varit dom man tvingats läsa i
skolan och som man struntade läsa sen till slut i ren protest. De enda
böckerna jag läst av fri vilja efter skolan var Harry potter böckerna.

De fick mig att komma in i nån magsisk värld. En värld som är
så mycket bättre än verkligheten som jag lever i. Även om det
var krig i boken så valde jag att sitta med Harry Potter boken och
stiga in i den världen. Men nu när jag läst ut alla böckerna får
jag komma tillbaka till min egen verklighet.

______________________________________________________________________
____________________________________________________________


 

En sann historia

Men igår började jag läsa en ny bok: "Jag väljer livet". Den är
väldigt hemsk. Det är också en sann historia. som handlar om
en 12 årig flicka som är på väg till skolan en vanlig tisdag.
 
Hon cyklar sin vanligaväg mot skolan och ser den skåpbil som hommer i
motsatt rikning men fortsätter cykla vidare utan att tänka så mycket på den.

Men i nästa sekund slits hon av cykeln i farten och befinner sig i bilen.
Hon befinner sig i chocktillstånd och gör motstånd men blir ner drogad.
Första dagarna ligger hon i en säng med en kedja om halsen ner drogad.
Hennes kidnappare Marc Dutroux fick henne att tro att hennes föräldrar
vägrade betala lösesumma för henne och att han egentligen var hennes
räddning undan ett mycket värre öde: det fanns de som ville döda henne.

Hon hölls gömd i källaren i "gömstället" där det knappt fick plats med en
säng. Där fick hon vara. Hon hämtades bara upp när hon fick uppleva
det värsta en 12-åring kan tänka sig. I 80 dagar hölls hon fången hos
Monstret från Belgien. Psykopat och pedofil. Han hade redan tagit livet
av 4 flickor men sabine övdelevde.


Hon skriver själv:
"Jag genomlevde detta. Under alla år som följde valde jag trots det att inte
berätta något. Men jag är en av de få som överlevde, som undkom döden,
och nu väljer jag att skriva min bok så att människor ska förstå vad som
hände och låta mig gå vidare i mitt liv. Jag berättar också för att visa att det
inte går att släppa ut dömda pedofiler hur som helst, som de gjorde en gång
med Marc Dutroux. Det förmedlar en attityd som är skrämmande naiv."

Idag läste jag ut boken och måste säga att den var väldigt bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0