Liloh

Har varit runt på en massa ärenden idag. Måste säga att jag är riktigt arg
och besviken. Var på morgonen på Ungdomsresursen. Men sen när jag kom
till arbetsförmedlingen var de sura att jag inte var där hos dom. De två ska
ju egentligen sammarbeta. Så arbetsförmedlingen var sura att jag inte var
hos don den tiden på  morgonen och menade på att de går i första hand.

Blir arbetsförmedlingen sura på mig. Finns alltid en risk att jag skrivs ur där
ifrån. Och då får jag inte ekonomiskt bistånd från social kontoret. Men om jag
inte hade gått på ungdomsresursen hade istället socialkontoret blivit sura på
mig och jag hade mist ekonomiskt bistånd på det sättet. Det sammarbetet
de har suger verkligen!! och varför ska vi ungdommar få lida av det?

Desutom fattar jag inte varför arbetsförmedlingen tycker de är så sjukt viktiga.
De har inte gjort nånting för mig sedan jag blev inskriven i arbetsförmedlingen
i norrklöping september förra året. Jag har inte fått någon hjälp alls av dom.
Medans Ungdomsresursen håller på att hjälpa mig för fullt.

Frågade till och med min handledare på arbetsförmedlingen varför jag inte fått
praktikplats. Men hon menade på att jag inte varit arbetslös i de tre månader de
har som krav. Utan det är nu den 11 september det här året mitt jobb är ett extra
knäck och jag klassas som heltids arbetslös. Men när jag förklarade att jag inte har
haft mer än 8 timmars arbete i veckan sedan septemberförra året, Menade hon att
det var mitt ansvar att berätta alla detaljer för dom. Vilket jag också har gjort.

Det står till och med i deras papper att jag jobbar deltid (4 timmar
per dag) 2 dagar i veckan. Och de som kan grunderna i matte vet
att det blir 8 timmar i veckan. Alltså inte mer än 8 timmar i veckan...

Men hon sa också att det var mycket bättre att jobba som jag har gjort
än att få en praktikplats. Men om man räknar i längden stämmer det inte
alls. Om jag jobbar 8 timmar i veckan på provition. typ 300 kronor i veckan
via telefonjobb. Så ger det ju mig ingenting. Hade det inte då varit bättre för
mig att få en praktik plats någonstans där jag kan få in en fot som dels kan
ge mig grunderna i arbetet och kanske möjlighet till ett deltids jobb eller
heltidsjobb. Vad är det jag har tjänat på mina 300 kr/ i veckan i ett år??

Jag jobbar och sliter för att jag ska ha nått jobb. Även om man knappt
kännar de man egentligen borde. Men egentligen hade det varit bäst för
mig att inte jobbat något alls utan bara sökt tills jag hitat ett jobb med
fast lön och minst 20 timmar i veckan.

Allt handlar alltid om pengar. och det gäller även de som tjänar
på oss arbetslösa. Specillt vi ungdommar. Vi lever idag i ett samhälle
som styrs till den mästa del av pengar. Visst har vi det inte som USA.

Men vi är inte speciellt långt ifrån. Och vi närmar oss dit bara mer och mer.

Det är inte längre vi människor som styr pengarna utan pengarna
som styr oss människor. Vi sätts till den största press vi kan att
prestera det hårdaste vi kan. All stress och frustration leder sedan
att fler och fler människor kommer in i depretioner.

Man räknar med att cirka 400 000 svenskar lider av depression och att
varannan kvinna och var fjärde man någon gång under sitt liv drabbas
av sjukdomen. Särskilt lätta och medelsvåra depressioner har ökat
under senare år. Allt fler ungdomar och barn drabbas av depression.

Sedan 2005 har antalet doser ångest- och depressionshämmande
mediciner som skrivs ut till ungdomar ökat från 18 000 till 40 000.

Och med all press går staten istället back med pengar.
Samhällskostnaden för depression i Sverige har fördubblats
mellan 1997 och 2005, från 16,1 till 32,9 miljarder kronor per år.