The Real True
Jag har försökt undvika det men det är svårt när det är så stor i mitt liv just
nu. Så jag antar att det är bättre att få ut det helt. Inget större än att mina
små ät-problem har blivit stora ät-problem. Jag har ibland bra dagar då jag
äter cirka 1-2 mål om dagen. Ibland sämredagar jag knappt äter och riktigt
dåliga dagar jag bara får i mig vatten.
Det jobbiga är att kroppen har fått ta en stor smäll av det hela. Om jag äter
svullnar magen upp och det ser ut som jag är gravid. Har nyligen fått reda på
att det är just den magen de svältande får i afrika. Och att det beror på
proteinbrist. Det är livsfarligt och ja jag kan dö av det. Inget man är stolt över.
Men inte heller så mycket jag kan påverka just nu. Hade det varit enkelt så
hade jag skärpt till mig för länge sen. Kan säga att det är ett riktigt helvete.
Har aldrig kännt ett sånt hat till någonting i hela mitt liv och jag skulle inte önska
det här ens till min värsta fiende. Har absolut ingen planering att dö. Men ibland
undrar jag om jag förbereder mig mentalt för det endå.
Men å andra sidan hade jag inte tagit emot den hjälp jag får just nu, om jag
hade velat bli bättre. Men det är som sagt jobbit när kroppen tar skada och min
lever är väl det som har drabbats hårdast. Jag koppas att det går att fixa, om jag
någonsin kommer att bli bra.
Ni undrar säkert varför jag skriver allt det här på bloggen? och saken är den
att jag kommer att skriva en massa grejer nära det här ämnet. Det är mitt liv
just nu även om jag hatar det. Det här inlägget kanske kan få er att förstå de
andra raderna som senare skrivs ner här.
Kommentarer
Trackback
